Husmanskosten kommer i grund och botten från bönderna och tjänstefolkets enklare kost. Förr var det alltså de som hade lägre ekonomisk ställning som främst tillagade och åt husmanskost.
Det var tack vare dåtidens gästgivargårdar som skilde på priser och maträtter till finare och mer högt uppsatta sällskap jämfört med tjänstefolk. Husmanskosten var både näringsrik och mättande och gick att framställa på ett billigt och enkelt sätt.
Krigen hade en betydande roll
Det var de stora krigen som förekom runt om i världen som skapade den husmanskost vi känner till än idag. Svenska invånare fick smaka på kåldolmar och kaffe, vilket det var Karl XII som tog med sig hem till Sverige. Kaffet ska för övrigt ha druckits för första gången i Skånska Lund.
Långt innan det kom kryddor som saffran, kanel och kryddpeppar till Norden, men också ris. De här nya och moderna importerade varorna gjorde även överklassens invånare nyfikna. Enligt rykten ska det vara heliga Birgittas far som först åt både saffran och risgrynsgröt.
Bra råvaror till billigt pris
Fenomenet lutfisk började att användas i den svenska husmanskosten på 1400-talet. Redan under den här tid torkade folk fisk genom att lösa den i lut och kalka och skölja den i vatten innan tillredning. Till en början var det gädda som torkades till lutfisk och denna inmundigades med smält smör som tillbehör.
På 1700-talet berättar Carl Michael Bellman om den lukt som fanns kring de olika luterier i Stockholm under denna tid. Det råder idag delade meningar vilken sorts fisk som passar bäst till att göra lutfisk, men vanligast i Sverige är att använda fisken långa.
Potatisen kom relativt tidigt
Potatis är en billig och bra råvara att använda sig av i husmanskost. Det har däremot inte alltid varit självklart att använda sig av den här råvaran i den svenska matlagningen. Knölen Blev importerad till Sverige av Eva Ekeblad De la Gardie och den blev använd som råvara i ett experiment för att få fram brännvin, vilket visade sig fungera mycket bra.
Under 1700-talet rådde akut brist på spannmål och det gick inte att baka bröd. Eva Ekeblad kom då med förslag om att baka en limpa av potatismjöl. Även här var man uppfinningsrik och använde potatis som ett alternativ till säd. Snart kom man också på att de var goda kokta och att äta som husmanskost.
En värmande soppa är aldrig fel
Det typiska för svensk husmanskost är soppa som beståendes av kött, grönsaker och andra smakrika ingredienser skapade en smakfull buljong. Fram till år 1830 blev den mesta maten lagad över öppen eld och då var soppan en vanligt förekommande rätt.
Det var först när järnspisen kom som olika maträtter kunde bli tillredda samtidigt. Till soppan åt folket ofta hembakat bröd som de doppade i soppan.
Husmanskost idag
Många förknippar svensk husmanskost med potatis, köttbullar och brunsås eller varför inte en god kalops gjord på mört nötkött, med potatis och rödbetor som tillbehör. Gemensamt för dagens husmanskost är att det är vissa återkommande råvaror som blir frekvent använda.
Det är främst Potatis, rotsaker, kött och fisk i olika former som blir använt och tanken bakom svensk husmanskost är fortfarande att maten ska mättande och ha högt kaloriinehåll.
En annan sak som också är gemensamt för husmanskostens olika beståndsdelar är att den består av ingredienser som går att konservera på något sätt. Det är en sak som följer med från förr då det endast gick att tillaga vissa maträtter under till exempel vinterhalvåret.
Svensk husmanskost från grunden
Många hävdar att svensk husmanskost ska bli lagad från grunden. men det finns många bra förberedda maträtter i våra butiker idag. Visst kan det finnas en viss charm med hemmarullade köttbullar. Men kanske är det så att du hellre vill spendera den tiden på att spela casino utan spelpaus istället för att hacka lök, blanda färs och rulla köttbullar. Skala potatis, koka sås och göra rårörda lingon tar också tid. Tid som du kan spendera på nöjen istället.
Leave feedback about this